7/1 – om födelsedagsinbjudningar, slut på jul och en ny kameraväska.

6/1 - om trettondagsfeeling.
8/1 - om att klura lite på sin thai-nos.

Missinassen står vi med Millans fyraårskalasinbjudningar och tjohoo det gick att både byta bläck och fylla på papper utan att skrivaren gick bananas. Gympasalen bokades i förvånansvärt god tid och från att ha haft oceaner av tid å inte velat skicka invitationer nördigt tidigt har vi nu istället plötsligt onödigt bråttom. Nåväl. Jag hoppas några kids kan komma trots nära inpå och blir vi inte så många blir det ju mindre stressigt för oss päron!


Än är det jul i det hedbertska hemmet men innan helgen ska vi nog ha lyckats dansa ut den. Ledig familje-fredag ger förutsättning för granplundring. Eller det är inget man har nuförtiden kanske?

Förälskade mig en smula i en kameraväska på jobbet idag; behöver ju nåt att transportera gamle eos i till Thailand. Kloka kollegor tyckte dock den var på tok för dyr och njo, det kunde väl hållas med om, så när jag visade fram en fin liten smidig och billig sak kunde vi alla enas om att den skulle funka okej. Ett litet moln av oro hade jag dock: skulle kameran verkligen få plats, med finfina klumpeduns Tamron-objektiv å allt? Å gissa vad? Nä! Inte en challe att den skulle gå ner i den där lilla pluttiga väskan så, ehum, nu undrar jag om det inte måste bli den dyra väskan iaf…! Kan ju ta med min kamera till jobbet imorron å kolla på plats? Annars kommer jag la aldrig kunna släppa den… 🙂

6/1 - om trettondagsfeeling.
8/1 - om att klura lite på sin thai-nos.
11 comments Lägg till din
  1. Jag har samma funderingar just nu, tänkte köpa ett nytt objektiv snart och behöver då en större väska. Har dock inte bråttom och kan vänta tills jag hittar en på rea. 😀

    Vilken fin bild! Jag gillar verkligen kronan, trots att jag är väldigt o-julig själv, och att du fick med tösen gör bilden till en tiopoängare. 😀
    Kram

    1. Just nu har jag kameran i min gamla skötväska och det är är helt okej för det är snyggt 😉 men… nu tänkte jag bli lite praktisk också. Och så vägrar jag tänka på att det står ett par små (obs SMÅ!) och en lite större väska hemma… Spännande med nytt objektiv för dig. Vad har du för planer och funderingar kring vad du ska ha? Jag minns inte viket hus du har?

      Så snällt du skriver om lilla Millan! Hon tycker mycket om att vara på kort – för det mesta – men har knappt ro att stå still så länge att hon hinner fastna: hon måste genast se hur bilden blev :p

      1. Va snajsig den va!
        Jag är på bättringsvägen 🙂 kryckantalet har minskat från två till en och stygnen i ansiktet togs bort tidigare idag. Fick dessutom se såreländet idag för första gången, skitäckligt :O

        1. Ischa ja nu har jag sett det också… ser bedrövligt ont ut… stackars, hur sover du liksom? I apsilut stilla rodelställning på rygg?!

          Väskan ja. Ja den är fin! Men fortfarande lite för dyr… ska se om det går att tvätta skötväskan aka kameraväskan så får jag la klara mig med den 🙂

          1. Jag är begränsad till att endast kunna sova på min högra sida vilket i sin tur resulterar i en förjävla stel kropp på morgonen. Inte alls bekvämt men jag vågar inget annat. Är så jäkla paranoid nu och inbillar mig att dom decimeterlånga såren kommer spricka upp såfort det sträcker lite i huden. Bläää…

            1. Det är säkert ingen fara att de ska gå upp, men jag förstår rädslan. Du har väl fått träffa någon att prata med? Allt från oro över såren till hur du mår i hjärnan efter krocken. Mjau!

            2. Njä jag har inte varit hos någon psykolog om det är det du syftar på. Är faktiskt ganska tom och känner mig inte speciellt skärrad längre men det kommer väl när jag sätter mig bakom ratten för första gången sen olyckan.

            3. Psykolog är lite att ta i kanske, ofta räcker det att få “prata av sig” till vem som helst. Hur kändes det att köra hem nya fina bilen då? Var det läskigt?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *