Denna veckan är tjejerna å jag lediga själva och idag har vi varit sysselsatta med att reka pressanger till maken/pappan som fyller år om enåenhalvvecka! T ex har vår ena altan just nu förvandlats till en lounge, med soffor och fluffiga kuddar! Klent såklart att tvingas bära kuddar ut å in, men livet på en pinne för oss utan uterum är på dylikt vis 🙂
Förutom presenter har jag varit på VC för mina envetna blåsor på tungan. Eftersom de återkommer (fjärde gången nu) på exakt samma ställe och jag liksom känner igen “beteendet” anade jag att det kunde vara herpes (om en nu kan få det inne i munnen?). Läkarna höll med. Antiviruspiller – till nästa gång – och bedövningsgel utskrivet. Den där gelen skulle gurglas, men den var ju så jämrans seg att den aldrig nådde längre än tungspetsen 😀 sluddrade alltså värre än nånsin (svullna tungan gör annars att jag låter som berusad typ konstant…) men hade fortfarande ont! Gjorde således ny rutin direkt och topsar nu direkt på det onda som sitter rätt långt in på vänstra sidan av tungan, precis mot tandraden såklart 🙁 det funkar finfint! Men jag antar jag får ta det varligt med topsandet: råkar jag svälja det blir jag la bedövad i magen mä!?
Å vet ni. Eftersom jag var tvungen att ta bilen till hamnen, där vårdcentralen ligger, såg jag till att vara ute i goood tid. Parkering vettu. Men har du sett! Mitt framför nosen fanns den där, luckan, å det var bara att börja ratta! Galet stolt över så enkla ting som en fickparkering 🙂 att jag sedan manövrerade lånesläpet utan problem både framåt å bakåt – parkerade det snyggt i en ruta bakom mig – är liksom egalt. Köra släp kan jag. Fickparkera däremot…! Fast tydligen klarar jag mer än jag tror där mä, när jag lixom måste 😀
Slutligen: HURRA för alla Maggor idag! I rakt nedåtstigande led har min familj tre!
Fy så trist – blåsor i munnen känns ju enormt stora hur pyttiga de än är. Jag fick en för ett par år sen, längst ut på tungspetsen, knapp synbar, men ojojoj – jag vågade inte svara i telefon på flera dagar, lät fullständigt redlös när jag pratade.
Köpte sån där receptfri gelé och det hjälpte lite. La tungspetsen i blöt i treo… (fast tungan fick sitta kvar, höll upp en låg kopp mot tungan). Just på samma ställe kan jag känna av aningens av den ibland om jag är stressad… på med gelén direkt…
Jag har råkat ut för det där nån gång också när jag oroat mig för parkering… att det finns en på bästa stället rakt framför mig – då känns det som om Universum är med mig. (Har svårt att tro att Gud har tid med parkeringsplatser… )
Förresten så vill din blogg inte godkänna min Telia-adress… har hänt flera gånger förut. Tur att jag har fler.
Ja blä det är skit faktiskt. Det är jobbigt att ha ont, det är sugigt att inte kunna äta, dricka eller borsta tänderna ordentligt. Men nu när jag har mitt tops-trix går det fint! Jag överdoserar säkerligen i antalet dosen, men med tanke på att det går åt femtio eller hundra gånger mindre per gång så tar det nog ut sig! Å jag snålar ju på dyrbara gel-dropparna mä!
Apropå ditt förtydligande av blöt tunga i Treo så diskuterade jag igår med barnen om hur ett liv utan tunga skulle se ut. “Det går inte att leva utan tunga!” trodde femåringen, men jag förklarade att det visst GÅR, men så särdeles roligt blir det ju inte – och så tänkte jag på medeltida metoder och utskurna tungor…
Vet du! Jag tror ju inte som du men ibland undrar jag om inte Karma ändå är med en? 🙂
ps. inte godkänna adress? alls?! å du har inte missat en punkt eller så? eller själv blockat min blogg på nåt vis med din adress nån gång? – vet inte ens om det går att göra det men OM det går hade det ju varit en förklaring!
Blä för blåsor,
Impad över parkeringsskills. Själv suger jag i den grenen till min trucker-pappas stora sorg 😛
Är väl som min pappa känner för mig och knopar kan jag tro 😀
Eländes elände med tungelände på semestern! Hoppas att det släpper fort.
Tur att vi inte lever på medeltiden….
Karma tror jag på, för jag tror att det är ungefär samma fenomen som Gud…
Nu är jag packad och klar för att ge mig ut på minisemester ett par dagar. I bil. Båtövernattning verkar det inte bli nån. För kallt och blåsigt och regnigt.
Ja det är en dynga verkligen. Nu har jag ett surr i tungan så jag har börjat min pillerkur. Önskar sååå att den ska hjälpa! För när det är som värst har jag funderat på om Medeltiden inte var så dum ändå…
Asså. Jo, Men det är väl lite samma sak på sätt å vis. Öde eller gud: båda något vi inte kan styra över men som styr oss. Eller leder, beroende på hur vi väljer att tolka det!
Har följt din semester via FB (och Instagram tror jag). Spännande och vädret verkar ha varit med er? 🙂
Krams!