24/2 – om poolhav.

Är det verkligen en pool, mamma? sexåringen är ärligt undrande och mitt leende är svar nog för henne. Jag gillar det här havet mest!

  

Igår morse hämtade speedboaten från Satun Pakbara på stranden utanför Pansand Resort på Bulone och vi for på ett behagligt småguppigt hav norrut. Med sydvästra Thailands övärld öster om oss lät chauffören de tre motorerna baktill vråla loss. En timma senare backade vi upp mot Kradan. 

Att vi bor på lyxhotell märktes pronto. En representant från Sevenseasresort skuttade direkt och vigt ombord på båten; i klanderfri mörkblå piké ropade han Missis Öllika? Mallias viftade glatt, och med endast ett försiktigt höjt ögonbryn godtogs maken och Millan som Missis. EmmaLi och jag, som suttit framme i fören (blåsigt, soligt men mindre måilligt), vandrade genom att hav av nyfikna medpassagerars ögon och skuttade sedan mindre vigt än pikémannen i vattnet – en vänlig besättningshand ledde ner från aktern – och sen följde vi våra väskor längs stranden. I receptionen väntade iskall aromadoftande liten handduk, smarrig juice (vad hände med bubbelvin 😉 och välkommen skugga. 

Vår bungalow är fin (återkommer nog till den en annan dag) och i egna “uterummet” (dvs en sala) spände jag till makens förtret genast upp hängmattan. Jag sitter i möbler jag, muttrade han med spelad förfasning. Suck, bohema till det sådär? fortsatte han i sin stol på terassen, smuttandes på sitt kaffe.

 


‘jag sitter i möbler jag!’

 

Coolast med rummen är att badrummet är typ utomhus. Att duscha i det fria är läckert. Att ha ätit stark mat å sen gå på holken är, hörde jag en grannes bekant säga, inte fullt so much. Men även paradiset har fläckar av verklighet 😀

Nu… glass!

2 comments Lägg till din
  1. Jaha ja, från en sorts paradis till ett annat, grattis! Ni tar dem i rätt ordning också tycker jag, och rätt är det nog att avsluta med mellannivån på Lanta innan ni kommer hem, för hemma finns varken eremitkrabbor på öde stränder eller poolhav med servicepersonal i blå piké … däremot kan du spänna upp en hängmatta i trädgården till sommarn … och eftersom jag skymtar en vristprydnad i blått kan även den nya hippiestilen (Mallias har nog en poäng men lyxhippie är nog benämningen på din nya stil) flytta med hem till Svenska bästkusten!
    Kram på alla lyckostar, stora som små! Och puss!

    1. Nu när vi lämnat Sevenseas saknar jag de blå pikéerna 😉 Jag letar också frenetiskt efter nåt ställe att hänga min hängmatta på… ont om tillgängliga palmer och plats för egen matta här 🙁 men barnen är glada och igår kväll skuttade de runt på stranden halva kvällen med sina kompisar! Det är värt mer än pikéer faktiskt! – iaf för stunden 😀

      Krams och puss från lyxhippien <3!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *