Vigselringen i lagom storlek nu! Den är minskad en hel storlek så förhoppningsvis ska den slippa de värsta smällarna. En ny sten (av nån anledning större än dom andra!?) fick komplettera smycket som liksom aldrig blir riktigt klart 🙂 De ursprungliga fem små runda diamanterna har under de snart fjorton åren ringen suttit på mitt finger vuxit till tio, varav tre är prinsess-slipade. En go blandning, ingen riktigt stilren ordning direkt, precis som mitt liv i övrigt!
Runt omkring sitter de små ringarna jag gjorde efter att EmmaLi fötts. Då trillade både förlovnings- och vigselringarna av fingrarna så jag behövde ett “lås”. Millas namn knöt ihop säcken två år senare, ihop med den lilla stenen i mitten. Förlovningsringen bär jag sällan numera. Har funderat på att smälta ner den, tillverka nåt nytt? Men… nä… jag tror jag skulle ångrat mig?
Farmors gamla ring är åtgärdad åt andra hållet, dvs ungefär en halv storlek större. Det visade sig att den inte var trasig alls eller saknade stenar. Den var bara smutsig! 😀 å jösses så den gnistrar nu det fina lilla vintagearvet!
Som sagt. Det är gammalt och nytt i salig blandning! Det här med enhetligt är inte min riktigt melodi :p
Om du missat det gamla inlägget skriver jag f’rresten mer om ringarna här.
Imorn jobb! Sen faktiskt långledigt i tre dagar vilket känns lite lyxigt. Planerar för fint väder, det är liksom roligare då!
Fina ringar och kul att de är i ständig förändring 🙂