Sent igår eftermiddags dog plötsligt min farfar. Efter nästan 98 år på jorden tog en massiv hjärtinfarkt på bara några timmar kraften ifrån honom och oväntat lämnade han oss i ett andetag. Vi hann träffa, krama på och prata med honom innan han gick ifrån oss. Han höll länge min hand med samma styrka och omtanke som tagit honom genom livet.
Liv och död, smärtan och kärleken. På ett ögonblick är det över. Kroppen var färdig, farfar också. Han var fridfull och inte rädd. Ett vackert sätt att dö. Med människor han älskar i sin närhet.
Tillsammans med oss fick töserna se honom bara en kort stund efter att själen var ur kroppen. Det kändes självklart och naturligt och av eget val för de små. Min farfar var ju trots sin ålder klar och frisk, bara gammal. Han bodde i egen lägenhet, var full av liv och har alltid funnits i barnens liv. Att de inte skulle ges möjlighet att få uppleva hur ofarlig döden faktiskt kan vara var aldrig ett alternativ. Särskilt Milla tog det hårt men hon var hela tiden trygg hos mig. Hennes armar om min hals, hennes tårar blandades med mina. Hennes lilla hand i min när vi lämnade rum 4 på avdelning 5c.
Jag saknar dig så mycket farfar. Redan känns förlusten tung, men jag vet att du nu äntligen är med farmor och har det bra. I våra hjärtan finns ni båda tillsammans och trots att tårarna rinner är jag så glad över den tid vi fått tillsammans. Tidigare i sensomras, på din älskade Ingas hundraårsdag, när vi satt tillsammans i minneslundens stillhet: Vi satt på en bänk en lång stund i ro och efteråt har du flera gånger tackat mig för den stunden. Jag var så glad att kunna hjälpa dig till kyrkogården och jag lovade att vi skulle göra om utflykten. Och nästa gång jag är i minneslunden är du med mig, i hjärtat. Men när vi satt där i augusti, din hand i min. Kanske visste du redan då? Kanske hälsade du farmor att du snart kommer efter? Nästan sextioett års äktenskap. Tolv år som änkeman. Det är en oändlighet i sorg och saknad efter ett gemensamt, långt och lyckligt liv. Nu är ni tillsammans igen och på andra sidan regnbågen håller ni varandras händer för evigt!
Aldrig aldrig tidigare har det varit så hemskt att hissa och hala en flagga som idag. Första gången på halv stång i vår trädgård och jag fick en märklig känsla av närvaro från den kraftiga vinden som nästan slet linan ur händerna på mig. Katten Lakrits satt vid sin syster under plommonträdet och mjauade och jag kände både farmor och farfar fara genom mig. Detta huset, det vi bor i, har i nästan femtio år varit hemma för Eric och Inga. Vi känner er hos oss och älskar er för vad ni varit och gjort. Alla skratt i detta hem! All kärlek, alla lyckliga barn och alla glada människor som funnits här! Alla härliga galna roliga fester, alla små katter. Vi för arvet vidare och försöker leva upp till det ni gett oss ❤️ TACK! För allt!
❤️❤️❤️❤️
❤️ Tack för att du finns älskade bästa du. Och vi delar ju sorgen… Eric fanns även som en viktig person i ditt liv <3
💕
Så sorgligt! Och så vackert skrivet!
Tack för alla omtankar Jenny, här och på andra ställen. ❤️ Det betyder mycket att få kärlek från sina vänner! Och tack för att du tycker snällt om mitt skriv.
❤️
❤️
Beklagar er stora förlust. 💖💖
Tack fina fina Yvonne! Det är sorgligt, men ändå på något märkligt vis en “lättnad” att han lämnade oss på ett så fint vis. Han finns ju hos oss i minnet och i hjärtat men saknas oss i livet, i verkligheten ❤️
Så fint du skriver om och beskriver din farfar❤
Kram❤
❤️ tack fina Julia!! Är så glad att du finns i min vardag och att jag får ventilera glädje och sorg med dig!
❤️❤️❤️
Massa kram till dig och dina fina Pia ❤️!
Du skriver så fantastiskt Ullis. Stor kram till Er alla och ni finns i mina tankar <3 <3 <3 <3
Tack snälla! Blir så himla glad för att du ser min kärlek och saknad efter fina farfar i orden. ❤️ Och du vet att jag verkligen uppskattar dina omtankar! Och det var väl du som uppmärksammade min text för pappa som blev väldigt glad och rörd ❤️
Åhh Ullrika, du skriver så fint. Mina ögon tåras upp och killarna undrar varför jag blev ledsen. Kram på dig❤️
Tack snälla Ola!! Krama era supergoa pojkar från mig när du får möjlighet!
<3 <3
Ta hand om er och kramas!
Vi kramas mycket och tänder Erics ljus för att minnas och prata om honom <3 tack fina du!
Du skriver så ärligt naket och fint att tårarna rinner . Älskade Ullis vad du är en fin person! Jag beklagar verkligen din sorg men jag ser också att du vill att vi hyllar det fantastiska liv och person som din farfar var och jag tror du har helt rätt att han aldrig kommer att lämna vare sig er eller huset i sticket! <3
Kram <3
Ååh Marina ❤️ så fint du skriver till mig! Jag hade lite svårt att läsa för ögonen var fulla av gråt. TACK vännen för att du aldrig tvekar att ge vänlig och genomtänkt feedback ❤️❤️ och ja, du har tolkat min mening exakt rätt 🌸💕 Farfar var och är ascool!! Han har inte visat sig här än men jag hoppas han dyker upp när han känner sig redo 💫