14/1: om åttaåringar som har kalas!

Idag hade Milla och hennes klasskompis Edith födelsedagskalas ihop! För hela klassen faktiskt. Efter många år med mängder av kids i gympasal körde vi i år en lite annorlunda lösning.

Vi har som kalas tidigare år haft en hel klass i skogen (när EmmaLi gick i trean), Milla har haft kombinerat inne-/utekalas i trädgården (tror det var förra året?), Emmi bjöd ju i höstas fem kompisar på Pinchos och båda tjejerna har haft varsitt ponnykalas med shettisar. Men allra flest gånger har vi ändå varit i Flickskolans gymnastiksal. Det har varit en superbra pryl och det har kunnat vara hur många barn som helst – nästan – utan att vi behövt städa undan vaser och dukar hemma (dvs sånt vi ändå nästan inte har 😉 Men i år satte Millan ner foten. “Apsilut inget gympakalas iallafall!” sa hon, och vi fick grubbla ut nåt annat.

Jag drog mig till minnes att Emmi varit på kalas på biografen i stan och tjohej, när vi är två familjer som delar på balunset skulle det ju funka perfekt! Så. Sjutton fina ungar (alla i klassen kunde inte komma) hade hela salongen för sig själva! Okej, helt själva var de ju inte för de fick dela med två syskon och några föräldrar, men det var inga andra besökare där. Det kändes lite lyxigt faktiskt och ett roligt litet äventyr att bjussa klassen på – att få gå på bio och äta popcorn utan egna föräldrar liksom!

Den här filmen såg vi, och… hade jag gjort lite bättre research hade jag valt vattenfast mascara…

Medan jag å ena sidan var kvick på att torka tårarna efteråt och lite orolig att ämnet var för tungt så är jag glad att vi valde något annat än ett disney-äventyr. Svåra ämnen i livet på ett odramatiskt vis, det är min melodi precis, och den här filmen faller väl in i ramarna för mina referenser där. Jag rekommenderar verkligen den här filmen för alla barn och deras föräldrar. Jag tror det är tyngre för oss vuxna att hantera sjukdom och död än det är för barnen, särskilt om det berättas på ett naturligt och ofarligt vis?

TACK alla fina små barn för att ni ville komma! Och TACK för superfina presenter! – fast det där med slime har jag svårt att förstå asså 😀

Ikväll säger vi godnatt till vår lilla sjuåring för att imorgon väcka en sprallig åttaåring med sång! Underbara lilla Milla Mirakel ♥ Du berikar vår familj på ett alldeles särskilt vis och all din energi skapar dynamik och dramatik som gör varje dag till ett sällsamt äventyr!