Jag har aldrig haft lätt för årskrönikor. De känns så definitiva och jag tycker de gör nyårsafton till ett avslut. Det blir ångestladdat och prestationsberoende och det är inte så jag vill leva mitt liv! Jag försöker att bara flyta med, inte lägga livet i högar utan placera ut i små pussel som sen makas samman till ett ännu större pussel. Jag lever i små eller stora cirklar. Allt börjar ju liksom om. Det finns ingen början och inget slut och ibland passar cirklarna in i varandra, ibland går de parallellt. Ibland kompletterar de varann och bygger på till en större cirkel eller en åtta. Ibland går de eller läggs de ovanpå varandra så att de nästan inte går att skilja åt.
Men. Om jag ändå ska försöka sammanfatta vad som hänt under året så känner jag att jag inte kan definiera 2018 som ett bra eller ett dåligt år. Det har liksom varit alldeles fantastiskt och alldeles vedervärdigt på samma gång. Jag har detta år definitivt börjat arbeta tillsammans med Mattias i vår lilla butik. Efter nästan tjugo år tillsammans vågade vi ta steget som kollegor utanför hemmets trygga murar. Redan förra året började det mödosamma arbetet att flytta Lolles från lokalen det legat i sedan femtiotalet och den 2 maj i år hade vi premiär. Då hade vi lagt oräkneligt antal arbetstimmar på något som kom att bli mycket bättre än vi vågat hoppas på!
Thaimouten i våras blev inte riktigt så ljuvlig som vi hoppats på. Först alldeles vanliga om än tunga sjukdomar med virus och feber och hosta och tappad röst och hals- och öroninflammationer men sen, sen fick vi helt underbara dagar i paradiset på lilla ön Bulone tillsammans alla fyra men sen… sen kom vi tillbaka till Koh Lanta och barnen gick i skolan och Mattias och jag skulle få vara lediga bara han och jag och njuta men då… då blev jag stucken av en denguemygga och aldrig har jag varit så sjuk. Att även Mattias blev dålig kändes oss övermäktigt och all kärlek och hjälp vi fick från vänliga medmänniskor då, den kommer jag alltid bära med mig i hjärtat! Våra barn är magiskt kloka och självständiga och oändligt vuxna i sin litenhet och tog hand om sig själva och om oss och nä… jag fattar inte hur fasen dom klarade det!? Underbara älskade små barn. Ni är så jävla bra att ni kanske aldrig kommer förstå det.
Den hade vi varmaste sommaren på massor av år! Det var jäkla fina fisken det!
Nästa år väntar inga stora äventyr. Vi fortsätter vardagens spännande lunk att utforska äventyret som kompanjoner. Några resor kommer vi såklart ge oss ut på men ännu är inget bokat och bestämt. Vi tar det som det kommer. Mitt kontrollbehov tycker det är superjobbigt men… det går inte att planera för allt och det brukar bli bra ändå har jag märkt!
Jag avslutar med mina nio mest lajkade foton på Instagram!
2) Alldeles ny och fin butik! Lolles i sina nya kläder är en stolthet över vad vi gjort och en glädje över vad vi delar.
3) Älskade Mattias. Min bästa vän och den snällaste mänskan jag vet. En fantastisk pappa och en bra partner. Snygg är han också!
4) Första kvällen på Lanta, efter nästan ett dygns resande. Solnedgång över vårt hotell. Rätt gött liv då 🙂
5) På väg till bröllop för en av mina bästa kollegor på mitt gamla och andra jobb!
6) En av de få solo-förmiddagar vi hann få innan sjukdomen slog till i Thailand spenderade vi på SUP-brädor utanför Klong Dao.
7) Tvingade till oss några dagar i Nice i början av sommaren. Välbehövligt och väldigt mysigt att få vara bara vi efter ett kaotiskt halvår.
8) Underbara lilla EmmaLi. Ett av två underverk vi skapat och min stolthet i varje andetag.
9) Vi överraskar min mamma på hennes 70-årsdag på Gran Canaria!
Gott nytt år alla vänner och bekantingar! Må det nya året svepa in med glädje och solidaritet och omtanke!
Gott nytt år till dig med 🙂
Hoppas det nya året börjat fint för dig och att alla julen och alla efterföljande helger varit fröjdefulla och stressfria!