Emmis ridlektion i onsdags var av blötaste sorten. Paddocken var lika delar vatten och makadam (dränering i julklapp kanske 🙂 och på schemat stod balansövningar… jomenvisst! Jag hälsade Maali att eftersom hon aldrig trillat av nån häst förrut var det onödigt att förlägga premiären till just den dan 🙂 Hur det gick? Strålande! Alla ungarna var jätteduktiga och jag blev faktiskt imponerad av EmmaLi som verkligen red sin lilla häst med hela kroppen. Dom små satt ömsom framåt ömsom bakåt och viftade med armar och ben och allihop höll sig fast jättebra i traven och ingen enda trillade av! – fast vår lilla überpigga ponny tyckte nog jag var tjurig som höll igen i traven i blötan för hon bet mig i benet…. Hon var själv jättenöjd med sin lektion (trots att de inte fick rida barbacka 😉 och både hon och jag tycker att ridfröken är minst halva behållningen av lektionerna! Hejja dig Helen! Du är grym som med dig engagemang och pepp får oss föräldrar att känna oss så trygga (och stolta) bredvid våra små barn!
I torsdags bjöds det till fyraårskalas hos en av Emmis äldsta vänner. Det blev leka-själv-på-rummet-bus, varmkorv och godispåse att ta hem: dvs ett riktigt bra kalas! Vi föräldrar fick tid att umgås lite också över kaffekoppen och ujuj så extra härliga såna här tillfällen blir nu när arbetslivet äntligen fått en plats i min vardag. Det som under föräldraledigheten var vardag blir nu lyx. Aj lajk!
För egen del spenderades helgen på jobbet så medan Milla lekte med mormor for Mattias och Emmi till Klitterbadet för simskola. Det blev en bra lektion försäkrade de båda med två längder ryggsim (medelst helt okej kvalitet på arm- och bentag) och hämta-en-taggboll-på-botten som roligaste/framgångsrikaste aktiviteter. Hon simmar framåt riktigt bra i ryggläge men när hon ska simma på mage blir det lätt cykeltramp istället för spark. Armarna däremot har hon på egen hand fått rätt bra fason på i nån slags crawl. Lugna fina armtag har hon iaf på både mage och rygg, men frågan är om de är tillräckligt bra för att godkänna ett simmärke? Isf borde hon kanske t o m ha klarat en groda av nåt slag genom sin långsimning?
Idag har alla hedbertar varit lediga! Jag har spenderat nästan hela dan framför nya datorn för att få både den och mig att bli anpassade medan kidsen och Tias lekt och haft skoj. En irriterande sak är att min eminenta Week Calendar på mobilen som fick fnatt i iOS5 nu blivit komplett galen när jag försöker synka den med iCal: det blir dubbla och trippla kopior av varje event och all tid jag lagt på att få olika återkommande händelser färgkodade är typ helt förspilld. Hela kalendern blev nämligen blå (extra kul med trippelevents av varje händelse då!)…?! Tjohej. Not. Ett hett tips är att kalendern rättar till sig själv. Annars lär det gå åt en jäkla massa kaffe, näsdukar och barnvakter innan den ser ut som vanligt igen…
Bilen är förresten lämnad till verkstad för kontroll av reparationsbehov och ujuj det känns i magen att det inte kommer bli nåt billigt behov. Apropå verkstad och behov så kan jag inte direkt säga att dilatationen förra veckan blev nån succé. Jag har om möjligt ännu svårare att gå på toaletten nu. Snacka om misslyckande. På alla vis. Jag är nämligen orolig för att skadan han gjort är permanent 🙁
Jag avslutar med nåt skoj. Idag kom sms från Posten som berättade att paketet från Anovo väntar på mig. Inte utan att det kommer en smula för sent!? [i onsdags åkte jag ju ut till butiken som sålt Samsungdatorn som 15 veckor gammal då varit 6,5 veckor på garantireparation, fick min gamla dator krediterad och kunde istället vandra ut ur butiken med en finfinfin liten MacBook Pro] 😀 Och ärlig/ovillig till trassel som jag är låter jag såklart bli att hämta ut datorn som naturligtvis inte är lagligen min. Däremot kan jag inte låta bli att vara hemskt nyfiken på hur korrespondansen nu går mellan Anovo, Samsung och min butik! Vem får bära hundhuvudet? Och vem får bita i sura äpplet? Vem som just nu mumsar på det glada äpplet, DET vet jag iaf!
men åh tar hon ridlektioner nu – va roligt!
Leya får ridlektioner av oss i julklapp till våren eftersom hon ääälskar hästar och att rida. Och ja jag är ju inte missnöjd med det direkt ;.)
så kul!
Kraaam
Vilken otroligt bra julklapp!! Jag är så otroligt förtjust i gåvor av typen upplevelser istället för rena “saker”. Fast det är klart, jag hade nog inte velat ha en jul helt utan saker i klapparna heller iofs ;p
Ang EmmaLis ponnyleksig så jaa!! Det är verkligen supersuperkul! Både för mig som får sniffa liten häst och för EmmaLi som faktiskt utvecklats enormt och nu fixar styra och stanna själv, hon kan sätta igång i skritt och i trav (alltsammans beroende på lilla ponnyns vilja förstås ;). Dessutom har hon fått testa att hoppa en lektion! Och nu igår blev det alltså en kort galoppsträcka. Snacka om att hästmamman är lycklig 🙂 jag hittade stället av en slump (via en statusuppdatering på Facebook) och fick helt turligt plats i en nystartad grupp ganska direkt!
Hej! Jag “råkade” hitta in till dig dig via fb…*såklart* Jag önskar mig ett ridhus i julklapp istället för dränering, så snäll hoppas jag att tomten kommer att vara i år, både för min skull men givetvis mest för alla ponnybarn och mammor 🙂
Ha det fint!
/Jenny
Välkommen hit Jenny! Så roligt att se dig här!
Självfallet vore ridhus den bästa julklappen och jag är nästan helt säker på att tomten kommer till dig med ett sånt! – om än det kanske blir en lite försenad julklapp? Så jäklans bra med ridhus; på många vis! Fast… jag gissar det blir lite dyrare för oss shettisföräldrar då… ;p
Måste såklart också passa på att TACKA för idag! Så jäklans roligt vi hade, EmmaLi blev så himla nöjd med sitt kalas! Och ett helt perfekt väder hade vi ju skaffat fram också: bästaste!
Vi ses till våren!
Tjo!