Ligger nåt alldeles fasligt efter i nosningen av sommarens Sommar i P1… har faktiskt legat efter i lyssningen också men till sista programmet hann jag faktiskt ikapp! Får se hur långt jag kommer i recensionerna nu 🙂 börjar bakifrån:
Med darrigt headset gav jag mig an årets ankare Mustafa Can. Han pratar för tredje gången men jag kan inte minnas ha hört honom förut, däremot har jag på nätet läst stark kritik mot hans åsikter i invandringsfrågor. Vilken härlig överraskning då att i programmet få en helt oprovokativ och i stället underbar beskrivning av fyra livsöden, stört olika mitt eget. Bäst blev min återupplevda aha-upplevelse att människans vilja är olika. En är nöjd med det en annan vill lämna, och tvärtom. Känner igen mig och får stöd i min egen känsla av tillfredställelse!
En gång delade jag hiss med Loa Falkman. Får jag göra det igen ska jag tacka honom för ett av de bästa sommar-program jag hört! Humor och personlig berättarglädje lägger grund för breda leenden och tårade ögon. Bäst? Att Jack Nicholson gillar Kalles kaviar 😉
Innan jag skriver det här snabb-googlar jag Karin Kakan Hermansson. Och blir bestört. Okej, Flashback är inget demonstrativt urval, fast på ett vis är det ju ändå det. Fifan. Programmet då? Hörvärt och oväntat vänligt. Personligt, lite privat och viktigt. Bäst? Kärleken till och från hennes föräldrar genomsyrar. Tryggheten kommer hemifrån, så är det bara.
Visste du att neandertalmänniskor fick barn med homo sapiens? Det visste inte jag. Genetikexpert Svante Pääbo tar oss med på en historisk resa kring likheter och skillnader mellan oss och våra olika mänskliga utdöda släktingar. Lite svindlande blir det. Precis som biologi ska vara! Bäst? En spännande historialektion, helt utan kungar och krig :p
Hade ingen aning om vem Gunhild Carling är (det blir väl så när TV4s “underhållningsprogram” är bannlysta 😉 men jag fastnade för denna levnadsglada och berättarpositiva mänska. Som jazz-älskare föll musiken mig såklart på läppen och för en av få gångers skull ångrade jag att lyssna på podden, i efterhand, eftersom musiken där av upphovsrättsliga skäl är nästan helt bortredigerad. Nå. Allt finns på Spotify (om man har det), och bäst i programmet blir accordingly känslan av röd tråd i musikvalet.
Gamle ekonomiprofessorn Björn Nalle Wahlroos pratar självfallet mycket ekonomi. Han gör också kärleksfull narr av italienare och fransmän 🙂 Inkomstklyftorna ökar i hela världen, det vet vi. Sen början av 80-talet har cheferna börjat tjäna alldeles förfärligt mycket mer än “arbetaren”. Wahlroos ger exempel. Bäst? “Att bli utsparkad från universitet tycks vara bra, med tanke på framtida finansiell framgång”, hävdar han med glimt och hänvisning till världens fem rikaste personer.
Helt nya bekantskapen Agnes Wold börjar med att prata bajsfärg, och jag är fast. Sen pratar hon om föräldraskuld och jag är ännu mer fast. I programmet trasas också myter och “sanningar”, många med egna referenser, och jag håller med om det mesta – utom det där att goda råd per automatik skulle vara av ondo. Wold är bakterieexpert (professor t o m) och berättar med klädsam kaxighet om hur hon och en kollega startade en skandal genom att ifrågasätta vart kvinnorna tog vägen inom den medicinska forskarvärlden. Bäst? Berättelsen om hur blaskigt kaffe blev till champagne. Å du, kom ihåg att konsensus är inte detsamma som att något är rätt!
“Om man skiter i å ständigt fundera över hur man bygger sitt personliga varumärke [—] så kommer man ju med viss oundviklighet att överlåta berättelsen om sig själv till andra”, inleder Annie Wegelius och sen tar hon resten av programmet i anspråk för att ta sitt varumärke tillbaka. John Lennon, manliga förebilder, Lidingö, Los Angeles, världsbild, drivkraft, egenmäktigt förfarande, äktenskap, parkeringsböter, chefer, bröstcancer och Frankrike blandas och det blir både underhållande och ganska privat, utan att bli särskilt skvallrigt (tycker jag). Bäst? Jag blir om möjligt ännu mindre sugen på att läsa Den högsta kasten.
Internetfenomenet Felix PewDiePie Kjellberg filmar när han spelar dataspel, lägger upp det på Youtube och lämnar mig helt oberörd. Bäst? Jag minns inte ens vad han pratade om… 🙁
Det är ett ganska spretigt program Bi Puranen erbjuder. Ömsom flyktig kunskap bland isvakar i en å och ömsom historiska kyrkböckers detaljerade information. En del TBC, denna verkligt grymma och inte alls bortstädade sjukdom, och viktigt genustugg blandas med kunskap, utbildning, försvarsmakt och Minervas uggla. Bäst? Diskussionen kring vår svenska kreativitet.
Konstnären Bea Szenfeld beskriver sina egenskaper med stolthet. Hon berättar om sin uppväxt, utbildning och designer. Det går undan och musiken sveper förbi i samma tempo. Bäst? Partierna kring det hysteriska arbetet med scenkläder till stora internationella artister.