Jag har fått så mycket kredd och positiva tillrop för min ödmjuka framfart i löparspåret: TACK alla! Blir superglad verkligen! Å peppad 🙂
Så, för mitt eget egos skull berättar jag nu att jag innan lunch igår tog med EmmaLi till Påskbergsskogen för ett kort löp-pass. Det är energikrävande på ett annat vis att ha en sexåring i släptåg, men också fantastiskt kul att ha sällskap! Och hon är görduktig själv och har just lärt sig stå upp och trampa – det gör stor skillnad för branta backar uppåt, både för henne och för mig; som tidigare fick putta på – och vi har båda gifvetvis bättrat på benmusklerna under våra gemensamma turer.
Vi fick iaf till ett bra tempo och pinnade ungefär 3,4 km på tjugo minuter. Bra med cyklist som medlöpare tydligen ♡
Mitt tredje outtalade “stora” mål (det första var klara springa hela slingan på 2,5 km i ett svep, det andra att springa 5K) är att ta mig ner under 6 min/km på halvmilen. Igår var första gången jag vågade trycka ifrån såpass att jag hamnade under magiska gränsen… nu återstår bara att hålla tempot i 1,5 km till!
- edit 20:23
Sexåringen hängde på eget initiativ med på rundan ikväll mä, vi drog ut i helt nya marker och snittade 6:10 min/km över 4,1 km. Fast det var inklusive uppvärmning… den drar ju ner tempot rätt rejält 🙂
Bäst med hela rundan var när EmmaLi efter två tredjedelar hojtade “jag älskar dig mamma! och fortsatte å jag älskar när vi är ute på våra rundor!”!