En liten halvsexåring på cykel bredvid har blivit mitt bästa sällskap i löpardojorna! Häromdan var hon med mig på en nästan-6k-runda där vi snittade 5:49/km (bästa tempo 4:13). Min snabbaste halvmil nånsin faktiskt! De första kilometrarna pinnade hon iväg på sin lilla cykel så jag hade svårt att hänga med, att hon de sista två var supertrött och knappt orkade trampa i nedförsbacke gjorde inte så mycket för jag hade strategiskt planerat rundan så att alla uppförsbackar kom först och vi sen hade nerför halva vägen hem 🙂 det är förvånansvärt backigt i mina hoods så det gäller att förbereda sig efter förutsättningarna! Sammanlagt tog vi oss alltså 5,93km på 34:30. Bra jobbat för att va oss tycker jag!
I eftermiddags gav vi oss ut igen. Klockan ringde kvart i sex imorse så hujedamej det gick inte särskilt fort eller blev långt. Hämtade på förskolan efter jobbet (eLi följde med en kompis hem från fritids idag) och gav oss iväg direkt: 3k på 18:16 gav ett medeltempo på 6:04/km. Snabbaste tempo blev 5:01 och jag hade nog haft mer att ge men jag ville inte pusha mitt träningssällskap mer än nödvändigt. En försiktig push i ryggen fick hon däremot när kraften sinade ♥ blir extra träning för mig på så vis.
Nästa gång ska vi kanske låna storasysters cykel istället. Den är fortfarande en liten smula för stor, men hon når fint runt att trampa (det är vid start och stopp cykeln blir otymplig) och med större hjul behöver hon inte veva så förgjordat för att komma framåt!
ps. sur som ättika ser jag att Tv12 visar the Rum Diary nu ikväll. rimmar dåligt med min tidiga jobbvecka, så jag får nog lämna mr Johnny åt sitt öde. av det jag hunnit se av filmen verkar han inte vara i sitt esse heller. sminket har gjort ett bra jobb, men… nå, han mår förhoppningsvis bättre idag än under den här perioden i sitt liv? manus tilltalar mig iaf så jag får nog leta upp novellen å läsa den. å kanske se filmen en annan gång?
Hejja hejja! Sicka löprundor du får till nu – bra jobbat! och jag är impad över ditt snittempo.
Jag och PT-n jobbar ju fortfarande på mitt löpsteg lite smått (benhinnorna vill inte nån längre sträcka och vaderna protesterar om jag kör joggingtempo), jag springer bara intervaller på band iofs men då springer jag typ 1 minut i 5.00 tempo eller 4.30 sedan måste jag gå i minst 1 minut och jag tror inte jag skulle fixa mer än 5-6 sådana intervaller faktiskt. Så att springa flera kilometer med ett sånt snitt…. *applåder*
Riktigt bra trampat av lillasyster också! <3
Tack för support sötnos! Asså, jag är görnöjd själv och lite förvånad att “formen” håller i sig trots att jag inte är så aktiv som förra året – men så gick det ju som det gick då mä. Däremot är jag slarvigare med mina snabba workouts också, och sjukgymnastövningarna har jag överhuvudtaget inte ens tittat efter det senaste 🙁 måste lova mig själv att ta tag i den biten också!! Och om jag ska komma vidare, inte bara nöja mig med lagomtempot jag har nu, så måste jag jobba med intervaller och tröskelpass mä. Men som det är just nu är jag rätt tillfreds med att bara komma ut i spåret och lufsa runt! Gärna med sällskap *hint hint*!
När det gäller löptempo så är det intervaller som gäller för att få upp farten! Löpband är ju sjukt trist dock så ut i skogen med dig om du verkligen skulle vilja känna på’t på riktigt! Eller så maler du på lite på bandet, en ljudbok el pod i öronen och vips har du kommit några kilometer av bara farten 🙂
Ja hon är tapper den lilla! Särskilt den där 6km-rundan i söndags var galet imponerande tycker jag! Sålänge hon tycker det är skoj och vill följa med, ofta t o m på eget initiativ, så är jag jätteglad för sällskapet bara. Om vi sen kan få upp lite tider också, då är det dunderbra ♥
Vi har ju varit ute och sprungit 2 gånger jag och Gustaf, intervaller då. Jag har egentligen inte nån direkt önskan om att kunna springa så särdeles långt men det vore ju praktiskt att kunna springa nån kilometer eller så utan att dö 😉 med tanke på dom andra cardio-aktiviteterna jag håller på med BORDE ju konditionen räcka tycker jag 😉
Jag har förstått att många löpare har svårt att motivera sig till både rehab och andra former av styrkepass trots att det väl är det bästa. Lofsan har ju gett ut nån bok i ämnet också tror jag? Men jag förstår, min axelrehab “glöms” alltför ofta bort och då är jag ju ändå på gymmet typ varje dag 😉
Jag springer ju för att jag finner lugnet i löparspåret. Konditionen var också en morot, med tanke på att jag tidigare inte kunde gå upp för en någorlunda brant trappa utan att bli andfådd… jag har full förståelse för att inte alla gillar löpning! I ditt fall är jag helt säker på att du har kondition långt över min. Det är bara i huvet du blir trött! Typ.
Jo det är lätt att glömma. När det inte gör panikont så… äh, du vet? 🙁
Wohoo!
Jag kanske ska ta och lära något barn att cykla, det är nog det enda som kan få mig att börja springa… Smart planerat med backarna 😉
Det tycker jag apslut att du ska göra 😀 Det är jättesmart att ha med ett eller ett par små barn! Dels får du sällskap, dels har du koll på ungarna och dels får kidsen motion 🙂 den yngsta tycker det är jätteskoj att få hänga med ut, hon har ju fått se hur syrran följde med ut förr och nu när hon själv vuxit till sig lite (cykla lärde hon sig faktiskt redan förra året, när hon var fyra, men då var hon lite för liten att ha med ut tyckte jag) är hon görstolt när hon kan hänga med ut. Grädde på moset var när hon fick en träningströja från intersports rea i somras, lyckan total att få vara “stor”!