En busy söndag med bl a barnkalas på agendan (båda tjejerna bjudna på samma kalajs!). Jag, som fortfarande inte återhämtat kroppen efter löpturen i torsdags, vågade inte ge mig på nån joggingrunda. Istället drog maken med mig på en halvmils grusvägspromenad – småstadslyckan att ha landsbygden lika nästgårds som havet!
vackert i höstskog
I ett dike fick jag syn på en sak som fick mig att backa tillbaka…
krokus! i oktober!?
Det blev en gopromenad, om än höften kändes av trots bara några få löpsteg, och på slutet bröt solen igenom och det blev en såndär fantastisk söndagseftermiddag! Vi fick med oss ett extra barn hem från kalaset, och de tre töserna sjöng och trallade hela vägen hem!
tre jäkla fina små mänskor i rad!
Eller… egentligen var det bara halva vägen de trallade alla tre, sen blev en av dem lite (läs, i n t e lite) missnöjd över att fått reprimand vid en vägkorsning och där nånstans anade jag – för fjärde gången den här dan – att det är ett taskigt virus som drabbat yngsta dottern 🙁 befarar vab imorron, men vi får se hur det artar sig.