Har fått tummen upp från fritids och förskola ang sommarproblematiken (se föregående inlägg) och wihoo så skönt! Jag har mååånga gånger lovsjungit vår gamla förskola, men när kompetenta goa pedagogerna nu äntligen fått en chef jag tycker kan matcha dem så ska yngsta dottern typiskt nog lämna Boken – för skolan. Buhuu. Fast ändå jippie! Den skola hon nu ska bli elev i, och det fritids vi tror hon hamnar på, har en knippe vackert doftande rosor i sin personalbukett så vi är lyckligt lottade. Alla har alltid varit omtänksamma, humoristiska, tillmötesgående och framför allt “enkla” och lösningsfokuserade å tjoho we like jämrans mö!
Å så snabbt om nåt helt annat. Naturen är i ständig förändring denna årstid. Men vi rör oss allt fortare och säkrare mot vår. Imorse t ex var hela naturen omsvept i mjuk, tyst och rogivande vadd. Aprildimma i Halland. När hav har annan temperatur än fastmark och morgon eller kväll luddar in ängar, åkrar, vägar, hus och i viss mån skog. Runt insjöar och vattendrag står de grå slöjorna givakt. Den våta lena luften är frisk och kylig. Löpstigarna i min omgivning vet de är förbjuden mark för mig just nu och ropar därför förföriskt som sirenerna på Odysseus. Men ögonnjuta kan jag av all misty natur. Och det gör jag. Varenda dag!
