Sista dagen i brittiska huvudstaden spenderade vi i Notting Hill. Det är stundtals svårt att tro en är nästan mitt i centrala London, jag fick både Lower East Side och Brooklyn Heights-känsla. Småstad i megastaden med lummighet och ett helt annat tempo. Gatustånden kändes däremot tyvärr sett-förrut men vi prutade till oss en fidget spinner (fråga inte… sjuåringen hade bestämt sig för hur hon skulle spendera sina pengar) och jag köpte en present till en av kattvakterna. Presenten prutade jag inte på, tänkte inte ens på det faktiskt, för den köptes i början av Portobello Road som kändes lite mer hantverk än dom där krimskramsstånden längre ner. Några fruktförsäljare såg vi till slut iaf, men nån särdeles Notting Hill-känsla (som i filmen) fick jag ju inte direkt. Hade blivit en miljard gånger mer förvånad om Hugh Grant dykt upp där än om han gjort det på ett café i Göteborg 😛
Nu följer en hysterisk bildbombning. Å då har jag ändå inte publicerat allt jag fotat såklart 🙂
Millan fick låna mina glasögon och jupp det kändes lite oroligt att hänga mina Oliver Peoples på hennes lilla näsa, fast hon har bra respekt för lånade saker och var väldigt försiktig!
Bilden på skyltfönstret ungefär i mitten tog jag dels för att visa blomsterprakten utanför lägenheten på andra sidan gatan, men också för att jämföra med Lolles fönster i vilken de just nu har EN Singermaskin 🙂 Hela den här klädbutiken var dekorerad p r o p p f u l l av gamla symaskiner! Dom måste ha köpt ett gammalt fabrikslager för sådär många går omöjligt att få tag på annat vis!?
Lunch åt vi på The Sun in Splendour och jag har svårt att se det som nåt annat än en turistfälla. Autentisk pub, jo, men… dess läge får mig att gissa det är få locals som trillar in här. Vacker att se på utifrån och en jättefin liten innergård (stekhet och full med rökare dock så vi ville inte sitta där). Lyckades fånga den i periferi på bild här ovanför (fjärde fotot nerifrån, puben ligger i den runda fasaden på hörnet till vänster), och den låg nästgranne med Nästan Banksy-butiken – som jag också har på bild.
Vi drog oss tillbaka till hotellet för att plocka upp väskorna vi förvarat där. Knödde in oss allihop i en taxi (fyra vuxna och två barn) som körde oss till Paddington varifrån Heathrow Express i luftkonditionerad vagn körde oss till Terminal 5 och British Airways förmodat minsta plan för hemleverans. Flygresan gick fint. Jag hade redan igår kväll checkat in oss alla sex på samma rad (lite klurigt eftersom vi hade olika bokningar) så småtjejerna fick varsitt fönster, de längsta varsin mittgångsplats och Anita å jag fick nöja oss med varsitt mittsäte.
På Landvetter väntade en bil från Taxiraketen som körde sex trötta hedbergsare söderut. Vilken resa vi fick! Och London gav mersmak!
Heathrow express är rysligt bekvämt men HUA så dyrt jämfört med vanlig tunnelbana!!! Jag åkte dock det tillbaka denna gång eftersom jag ändå var så nära Paddington, men är man någon annanstans så blir ju inte tidsvinsten kanske lika stor.
Nåväl. Härliga bilder från Notting Hill på en härlig familj 🙂
Vi snuddade vid tanken med Tube men… med alla väskor och kids och svärföräldrar (å då är kidsen det minsta problemet, de är ganska vana vid tunnelbana och vet hur viktigt det är att vara uppmärksam och hålla sig nära) men asså… smidigheten! Sen knödde vi in väskor och alla mänskor i en taxi från Paddington och vips var vi på hotellet i Marylebone! Men som du skriver, ska en till andra änden av London är det nog bättre att ta en taxi direkt om en inte vill knö ner sig på tunnelbanan?
Tack!! Det var ett fint ställe att avsluta på! Du var väl där också på din dag vill jag minnas mig ha sett?