Vädret hemma i Varberg är inte så tokigt det heller minsann. Ett tydligt resultat av detta kan ses på min hud, som antagit en solsmekt nyans efter en dag utomhus. Fast en hel dag var det knappast: vaknade med ett ryck kl 10:27… lite trött tydligen! Väckte tjejerna vid tolv, den stora hade sällskap av sin katt i sängen och dom kom ner båda två efter en liten stund. Den lilla tjejen sov så hårt att jag trodde hon var medvetslös. Väckte henne försiktigt och hon tog god tid på sig att vakna och komma ner till EmmaLi å mig vid frukostlunchbordet.
Sen försvann dom två små å jag såg dom inte förrän fyra timmar senare (när jag lockat
med glasslunchfika). Dom hade förmodligen asball där uppe tillsammans å jag ville faktiskt inte störa deras roliga för att sådär vuxet tvinga ut dom i solen. Det kommer fler soliga dagar tänker jag. Njut av lek-lyckan när den trillar på dig!
Testade Nespressos nya iskaffe. Började med den svagare turkosa sorten (Leggero on ice) och gjorde enligt deras recept; 3 isbitar, ett espressotryck och 90cl kallt vatten. Resultat? Svalkande fast lite blaskigt om du frågar mig. Ska testa den andra, kraftigare, varianten (Intenso on ice) nästa gång!
Det där med att komma hem igår då? Mitt i natten var det, klockan var över midnatt när taxin släppte oss hemma, men kidsen vägrade tro oss! Det var ju ljust ute!?
Efter att under protest ha gått på toa och borstat tänderna letades det en stund efter katterna men några såna sågs inte till. Fast sen anar jag en svart päls i trädgården utanför fönstret och tydligen har barnen tjuvlyssnat för innan jag hinner säga flaska står dom bredvid mig och spanar ut 🙂 Ingen misse vill dock komma in så tjejerna skickas i säng igen. Men när jag är där uppe för att krama godnatt hörs det ett mjau nerifrån. EmmaLi mjauar tillbaka och den lilla svarta pälsen rinner som ett streck uppför trappan, skuttar rakt in i Emmis rum och sätter sig mjauande nedanför sängen med den krokigaste svans hon kan göra. Nioåringen makar på sig och tjoff så är hennes lilla katt uppe hos henne i sängen och dom kramas gosigt! Det här är tveklöst hennes människa och det var så fint att se deras återseende!
den här Lakritskatten har verkligen saknat sin lilla människa!
Att dom sen sov tillsammans hela natten har jag ju redan berättat. Att dom två katterna typ heligt struntar i Mattias och mig har jag ju också berättat om hundra gånger tidigare, å Nix ingen skillnad idag 🙂 Lakrits är verkligen EmmaLis katt och tvärtom, och Stitch tyr sig hellre till Milla än till oss vuxna. Knaskatter! Men roligt att djuren gillar sina små människor iaf ❤️
Jag har funderat länge på en katt. Nu bor vi ju i stan och en utekatt är ju isf inte att tänka på. Och jag har så svårt för det där med kattlåda.. Men Junie tjatar. Å andra sidan om en massa andra djur också så vi får väl se 🙂 Välkomna hem!